Kryptering

Kryptering är en metod för att skydda information via en matematisk process där man tar digital information och modifierar den med avseende på en krypteringsnyckel. Efter kryptering är informationen totalt meningslös för den som inte har tillgång till exakt den krypteringsnyckeln som användes för att kryptera informationen. Informationen som krypteras brukar benämnas som klartext innan kryptering och kryptotext efter kryptering.

Ett mål med kryptering är att uppnå semantisk säkerhet. En kryptering sägs vara semantiskt säker om det är omöjligt givet en kryptotext att avgöra från två möjliga klartexter av samma längd vilken av dem som har krypterats. Kravet går också att formulera som att krypteringen inte ens läcker en enstaka bit information om klartexten. För att detta ska vara möjligt krävs att krypteringen är randomiserad, dvs samma klartext ser helt olika ut om den krypteras fler gånger. Är krypteringen perfekt ska det i praktiken inte ens gå att avgöra om det är frågan om krypterad information eller bara massa slumptal.

Rent praktiskt har kryptering använts som metod för att skydda information sedan omkring mitten av 1800-talet då man började skicka information via telegrafering. Det uppstod då ett behov av att skydda informationen från avlyssning någon stans längs ledningen eftersom det hade börjat förekomma att folk klättrade upp i stolparna och lyssnade av trafiken. Teoretiskt har kryptering som metod även förekommit tidigare, fast de metoderna som använts har varit väldigt primitiva.

Terminologi:
Kryptering – Att göra informationen meningslös för obehöriga
Dekryptering – Motsatsen till kryptering
Klartext – Informationen före kryptering
Kryptotext – Krypterad information
Krypteringsnyckel – Oftast ett tal eller serie av tal som behövs för dekryptering
Forcering – Att ta sig runt krypteringen utan att ha tillgång till krypteringsnyckeln

 

Del1 – Vanlig symmetrisk kryptering

Del2 – Asymmetrisk kryptering

Del 3 – Krypto i praktiken

 

Författare: Mattias Lennartsson